Wilma är väldigt förtjust i böcker och speciellt ”Max-böckerna”. Och igår kvällen innan läggdax så kurade vi upp oss i fåtöljen inne på deras rum och läste en godnattsaga, det blev ”Max Lampa”. Det var första gången jag lästen den för henne, och jag läser alltid med inlevelse och ibland så lägger jag till lite egna ord eftersom det inte är så mycket text i dom böckerna. I den här boken så klättrar Max upp på bordet för att försöka nå lampan och trillar ner och slår sig och börjar gråta innan han blir tröstad utav sin mamma. Ungefär så här lät det när jag kom fram till den delen i boken: ”Åååå Max klättrar upp på BOOORDET! Det är FAAARLIGT”... ”Åååå NEJ! Max ramlar ner å SLÅR SIG! BONK! Det gör ont!”... 
”Max slår sig och gråter! MÄÄÄÄÄÄ!... Snyft snyft... MÄÄÄÄÄÄ!”
Då hör jag hur en lite tjej sitter och snyftar i mitt knä! Min första tanke är att hon härmar mig, men när jag tittar på henne så ser jag hur tårarna trillar ner för hennes runda små kinder, och när jag berättar att Max mamma tröstar och kramar honom så allt blir bra igen, så ska vi kramas! Jag får läsa om boken 3 gånger och för varje gång så gråter hon mer och mer när vi kommer till samma ställe och vi skall alltid kramas på slutet! Hon är bara för gullig! Vår underbara lilla Wilma! Jag hoppas bara jag inte har skrämt upp henne nu så hon inte vill läsa böckerna mer eller får mardrömmar... Hihihi...
Kram/L.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar