Pumpabarn!

Nu är det lite långt mellan inläggen här igen... sorry... Jag önska att det var fler timmar på dygnet och att man hade lite mer ork över på kvällarna. Just nu så går all min lilla extra tid som jag får över till projekt ”källaren”. Så fort barnen har slutit sina små blå så går jag ner å röjer. Men jag tänkte bjuda på två små pumpor! Hihihi!! Så söta!...

Men det är bra svårt å fota ungar alltså! Jag vet inte hur många bilder jag sköt av för att bara lyckas få en bild där båda tittade någorlunda på mig samtidigt, annars så är det bara flams å lek för Wilma och Macken är bara intresserad på allt som är på backen... hihi, ja ni vet säkert hur det är!

 

Hoppas ni haft en trevlig Halloween och får en mysig Allhelgonahelg.

Kram/L.



Ännu mera ägg!...

Förra veckan så blev det storbak av, jag hade nämligen en hel äggkarta på 24 ägg som datumet var på väg å löpa ut på. Jag blev alldeles får snål för att bara släng bort om dom… och frysen är helt tom på fikabröd, så vad passar inte då bättre än att göra lite sockerkakor!? Sagt å gjort! 8 sockerkakor av olika slag och några plåtar Choklad & Marshmallowsmuffins och Dumlemuffins!

Sen på kvällen så kom små syrrorna Emma & Frida och hennes pojkvän över på lite tärningsspel och provsamkning av allt fikabröd! Vi skar upp en bit av varje och dela den mellan oss så vi fick en varsin provtugga var av allt, vilket räckte gott o väl för tillslut så stod det oss upp i halsen av allt det söta. Men ett godkännande fick jag iaf! Supermysigt var det! Tack kära ni!

Bjuder på receptet för:

Choklad & Marshmallowsmuffins! 12st.

225 g vetemjöl

55 g kakao

1 msk bakpulver

½ krm salt

115 g vit choklad (i bitar)

50 g vita minimarshmallows delade på mitten

2 ägg

2½ dl mjölk

6 msk rapsolja eller 85 g smör, smält och avsvalnat.

Sätt ugnen på 200 grader.

Blanda mjöl, kakao, bakpulver och salt i en stor bunke. Rör i sockret, chokladbitarna och marshmallows.

Vispa ihop äggen lätt i en skål och tillsätt sen mjölken och oljan. Gör en fördjupning i de torra ingredienserna och häll i äggblandningen. Rör om försiktigt tills allt blandats, men rör inte förlänge.

Fördela smeten i en smord muffinspanna eller i pappersformar. Grädda muffinsen i ca 20 minuter tills de har höjt sig ordentligt och fått en fin färg och känns fasta.

Ät å njut!

Kram/L.



1:a ägget!

I måndags så la Lillan sitt första ägg! Jag blev riktigt paff å glad när jag såg det utav en slump på kvällen. Det låg lite nertryckt i spånet och har nästan samma färg, lite beigeare kanske. Hon är tyvärr inte ett dugg intresserad utav å ruva, tror hon är lite för ung än, så jag tog tillslut upp ägget och la det i en plastbalja med spån i och ställde den under en värmelampa. Kanske jag kan lyckas med å få en kyckling själv! Jag har googlat runt på nätet och det visar sig visst vara ganska så svårt om man inte har en äggkläckningsmaskin eller en höna som vill ruva, jättekänsliga för minsta temperaturskillnad och man måste fukta ägget och vända på det flera gånger om dagen.

Maskinerna kostar några tusenlappar så en sån blir det nog inte... tyvärr... Hoppas på att hon vill börja ruva själv snart. 

Det beiga ägget är vårat ägg och det vita är ett frukostägg (så lite större än ett ”vanligt” ägg), visst är det gulligt! Hihihi...

Och sen igår morse så lära jag ju visa Wilma vad vi fått för något och hon blev ju såklart super intresserad! Fick säga till henne flera gånger att inte vara där å peta på ägget... Dax att göra sig i ordning för dagen. Jag går in i badrummet och ska försöka fixa till mig lite... efter en liten stund så hör jag ett knackande... jag kopplar det inte först, men så hugger det till i mig och jag skyndar mig ut till matrummet (där vi förvarar ägget) och i samma stund som jag kommer ut så hör jag en till knackning följt av ett knaster och så ser jag Wilma ståendes med ägget i handen och håller det över bordet medans äggulan sakta rinner ut... suck!...

”Oppsan!” säger Wilma till mig och ser lite förvånad och glad ut, för nu lyckades hon ju göra som mamma gör med äggen... Sen kom det lite tårar för mamma blev visst lite arg, men det har vi lagt bakom oss nu för idag så fick vi ett nytt litet ett och gör ett nytt försök! Håller tummarna!

Ps. Denna gång så har jag inte talat om för Wilma att vi fått ett nytt ägg... Ds.

Kram/L.

Buns of steel!

Ja som jag nämnde i går så har jag fått lov och gått med barnen när jag har lämnat och hämtat Wilma på dagis denna vecka, jag hade tänkt göra det från allra första början... men ni vet ju hur det är... med bilen så går det mycket fortare och man blir inte andfådd och svettig utav å köra den lilla biten heller, hehehe.

Men i måndags så skulle jag åka en sväng till tippen och sen storhandla. Jag fick börja med att fylla på med vatten i kylaren innan jag åkte för i helgen, precis när vi kom hem, så steg temperaturmätaren i bilen och vi hade ingen kylarvätska hemma. Jag kommer iväg och allt ser bra ut, svänger in till tippen, åker sedan vidare till en mack och fyller på med kylarvätska och allt ser fortfarande bra ut på mätaren... fast fläkten funkar inte, kommer ingen värme... Åker och handlar 5 proppfyllda kassar med mat. Åker och äter lunch med kidzen och alldeles innan vi kommer fram så PANG! är visaren uppe på det röda och det börjar tjuta i bilen, vi tar en lång lunch och låter bilen få kyla ner sig... Jag tar samma väg tillbaka, för då åker man förbi verkstan, ifall den skulle börja koka igen. Mycket riktigt! Precis innan verkstan så börjas det igen... grrrrrrrrrrrr... Jag svänger in och får hjälp med att fylla på med mer vätska, nu direkt i kylaren, och medans vi står där och spekulerar vad det kan vara för fel så ser vi att allt det som fyllts på rinner ut under bilen! Då säger mekanikern till mig ”Du, du får inte köra nå mer med den där bilen idag.”... What the ----?!... ”Men Jag har ju barnen med mig! Och 5 kassar med mat! Vi måste ju komma hem!”... ”Ja, men tyvärr, inte med den bilen.”... Förbaskade skit bil!! Jag spottar och fräser lite över bilen medans jag försöker komma på en lösning på det hela, det här är 3:e gången på 3 månader som den är inne på lagning!... Suck!... Okej vem ska jag ringa? Jag ska få med mig 2 barn, 2 bilbarnstolar ifall jag måste ta med mig barnen när jag ska hämta bilen, syskonvagnen annars så kommer vi inte till dagis och slutligen 5 fulla kassar med mat! Hmmm... Kan jag ringa mamma? Nej, hon har en liten pluttbil... Frida (syrran)? Nej hon har en liten pluttbil... Emma (syrran)? Nej hon har en liten pluttbil + en stor baslåda i skuffen! Nästan alla jag känner har en liten bil eller är på jobbet, finns bara en chans kvar... Evelina & Amit! Dom har ju skaffat en ny stor kombi för inte alls så länge sedan! Chansar å ringer... Jackpott!! Båda är hemma och gulliga Amit kommer på stört och hämtar oss!.. Jippi!... Tror ni bilen var fullproppad! Men nu vet ni att ni har valt rätt bil nu när det blir en till i familjen!... Hihihi...

Ja och med det sagt så kom vi alltså fram till att jag har fått lov och promenerat fram och tillbaka till Wilmas dagis om dagarna den här veckan. Jag hade inte sagt nått om det inte vore för att vägen till dagiset är en enda lång uppförsbacke, i dryga 1 km!!! Gissa om det brände i baken och benen på mig när jag skjutsade syskonvagnen med två klimpar i! Jag mer eller mindre låg i 45-gradig lutning hela vägen fram! Snacka om å vara förslappad och otränad! Hahaha... Helt sjukt, för var enda steg jag tog så kändes det som om det låg en tung klump liksom längst ner i vardera skinka, och när jag tryckte ifrån med benet så kom den i guppning och dunkade tillbaka ner i skinnet och skapade blåmärken inifrån! Vad F-N är det!?... Shit, är det överblivet lagrat fett som samlats där längst ner och bara trycker skinkorna längre å längre ner mot marken? Eller kanske en utdragen muskel som förlorat sin spänst och som det kanske kan finnas en liten gnutta hopp om att det inte är försent att dra ihop sig till vad den en gång har varit... en fin, fast, liten (iaf lite mindre) jeans-rumpa?! Iaf enligt rykten ;), mohahaha... Ska den chansen finnas så blir det aldrig mer bil till dagiset, eller nån annanstans för den delen!... Annars så finns det ju sånna där gördlar och push-up strumpbyxor på Lindex... Kanske inte ett smartare val... men ett betydligt lättare ;), hihihihi...

Kolla in dessa "Rumphållare"! Hihihihi...

Kram/L.

Höstpynt… till akuten…

Igår hade Wilma fotografering på dagis! Ska bli spännande å få se bilderna! Undertiden Wilma var på dagis så fixade jag klart lite av höstpyntet ute vid entrén.

Jag och Max plockade mossa och lingonris på vägen hem efter att ha lämna Wilma (för den här veckan har jag GÅTT med baren till och från dagis, ska berätta mer om det i morron).

Lindade mossa runt en hjärtställning som vi hade på vårat bröllop, och satt den i en stor blomlåda med mossa, lingonris, vitljung och några röda äpplen.

Och en höstpimpad krans fick komma på dörren...

Så fint så!...

...tills Wilma kom hem...

Det första hon såg när hon kom hem var en massa röda, saftiga äpplen som bara skrek ”WILMA ÄT MIG! ÄT MIG!” Sagt och gjort!... Wilma med sin bottenlösa mage ställde såklart upp, och det Wilma gör gör också Max nu förtiden...

Det fick ju vara fint några timmar iaf, hahaha!

Sen blev det ett besök på akuten... Stackars lilla Max tippade med barnvagnen ner i betonggolvet i källaren och slog i näsan. Vi var ute på eftermiddagen och jag grejade lite inne i garaget, tillslut så blev Max lite trött och gnällig så jag tog in honom till mig och satte honom i vagnen. Jag vänder mig om för att ta hand om Wilma som fått tag i en pensel med massa färg på, då ser jag i ögonvrån att Max har ställt sig upp i vagnen och håller i suffletten. Tanken slår mig direkt att ” Shit jag måste sätta fast honom så inte vagnen tippar bakåt!” Mycket riktigt! Jag hinner precis tänka tanken och sen brak! Max sträcker sig efter handtagen och vagnen tippar bakåt, han framåt, med näsan rakt ner. Jag hinner inte se om han slår näsan i golvet eller i handtaget. Men ett rejält skrik kommer och näsan sväller upp till en potatis! Lite näsblod och ett jack på näsan som blödde fick han. Så det blev å packa in ungarna i bilen och åka iväg till akuten! Vi fick komma in direkt för å se så han inte slagit i huvudet, som tur var så såg allt bra ut! Vi fick gå tillbaka till väntrummet i 10 minuter tills vi blev placerade i ett annat rum där vi fick vänta i 3,5 timmar!! Tror ni barnen var glada mot slutet!? Vi fick dela rum med två andra äldre, och efter en stund så blev ju barnen både rastlösa och hungriga och jag blev svettig utav å hålla dom lugna och underhållna så dom inte skulle störa de andra allt för mycket. Men tillslut fick jag nog och fick tag på en sköterska som fick fixa fram en läkare som kunde kolla på Max näsa så vi kunde åka hem nån gång för nu var sovtiden passerad och båda två var ledsna, hungriga och trötta... Ca 15 senare kom läkare och sa att vi skulle få komma in i ett annat rum om ca 15 min så skulle han undersöka Max. Väl där inne så tog det max 5 min för honom att se att skiljeväggen i näsa inte hade blivit skada och berätta för mig att det inte finns något man kunde göra förrän svullnande har gått ner helt!!... VA F-N!!... Nästan 4 timmar för det!! Kunde väl en sköterska ha sagt!.. så nu väntar vi på en remiss som vi ska få nån gång nästa vecka så vi får komma tillbaka och se så det inte blivit någon fraktur på den lilla näsan... Så till Wilmas glädje stannade vi vid ”Donken” på vägen hem, och väl hemma vid 21-tiden så somnade dom innan huvudet hann nudda kudden...

Idag så har svullnaden börjat lägga sig men istället så börjar han nu bli blå å gul över näsryggen, lilla älsklingen!!

Kram/L.

Hipp hipp hurra för Evelina ida!!

Presenten är inhandlad så nu hoppas vi bara på att få komma på kalas idag! MY PREGNO WOMAN fyller nämligen år idag! Hipp hipp hurra för min älskade Evelina idag! Hurra hurra hurra!!

Och ja ni läste rätt! Hon är gravid, stor och rund mage har hon fått och halva tiden är redan passerad, denna gång så ser det ut att gå så bra så! Lavly!... Och Loui kommer att få en lillebror i februari! Längtar så tills den lille kommer!

I somras så satt jag och Evelina och pratade om barn och vi kom fram till att den här graviditeten kanske är den sista för ”oss”!!  Hon är färdig efter den här säger hon, och jag fick smått panik! Det slog mig att vi kanske aldrig kommer att ha en bebis i vår krets igen! Tänk att aldrig mer få vara gravid... eller ha en lite bebis... Vänta i 20-30 år tills man blir mormor!!... Åååååå NEJ! Jag är inte klar på den fronten! Krukset är bara att David verkar vara det... hmmm... jag har alltid drömt om en stor familj, om man fick önska så 2 till, hihi. Måste nog ta och börja bearbeta min lilla make tror jag, heee... kanske vi kan kompromissa till 1 lite rackare till i familjen! Vem vet... helt omöjlig tror jag då inte att han är... det återstår bara å se. Annars så får väl jag och Evelinas Amit slå oss ihop en liten sväng för han är inte heller färdig säger han. Mohahahaha!!

Här är några bilder från när vi var å grilla vid Elsborgs lekplats förra veckan, vi hade som sagt var tagit med oss matsäck och en engångsgrill och myste för fullt medans barnen lekte i lekparken.

Kärleksparet och blivande 2 barnsföräldrar!

Max låg till en början och inspektera varje sten, och själklart så skulle dom provsmakas. Sen mer eller mindre bodde han i gungan!...

På Wilma och Loui fanns det inget stopp i! Lekte som galningar, tokisarna!

Nu så ska här ut å stökas lite så ha en fortsatt bra dag!

Kram /L.

Fruktträdgården!...

Äntligen är ett projekt helt klart!! Jag är ju inte precis den bästa på att avsluta mina projekt, jag gör det, men det kan ta ett par år eller mer innan jag slår i den sista spiken... hehehe... Men nu gav jag mig f-n på att jag skulle fixa klart det innan jag fortsätter med annat, för nästa sommar så vill jag bara kunna njuta av våran fruktträdgård!

Voala!...

Jag började med å bygga två stora drivbänkar i somras, dom är nu fulla med ny planterade jordgubbsplantor. Jag hade bara plantor till den ena först, men dom har växt så det knakat under sommaren så nu har jag kunnat ta massa skott och fört över till den andra. Jättefina röd/cerisa blommor som blommar fortfarande...

En spaljé har kommit upp på baksidan om dom där två björnbärsbuskar nu ska få växa upp och förhoppningsvis bli stora å fina. Jag köpte dessa buskar för ett par år sedan men inte tagit hand om dom precis. Satte bara ner dom i en grop utan jord, tror till och med att gräsklibbaren har åkt över dom nån gång. Trodde dom hade tagit stryk, men inte då! Dom växer och mår betydligt bättre nu!

Det var meningen från början att jag skulle ha 3 stora drivlådor, men efter att ha grävt ur för 2, byggt och fyllt upp med jord så ändrade jag mig... heee... orkade inte göra en till!... istället så satte jag ner de 3 svartvinbärsbuskarna jag fick i morsdagspresent på rad där den 3:e skulle ha stått.

Jag hade tänkt sluta där, men kände mig inte riktigt nöjd. Så jag fortsatte att bygga en annan sorts låda där jag satte fast två gamla fönster, mest som dekoration. Jag har inte gjort nånting åt dom, kanske jag gör det sen, vi får se. Jag tyckte det blev fint när det bröt av med sitt slitna väderbitna utseende och de gamla rostiga beslagen lät jag såklart sitta kvar.

Där i har jag nu alla smultronplantor. Det var ju bara 5 ynka små plantor som klarade sig i våras och jag var osäker om dom skulle ta sig. Men om dom gjorde!!! Dom blev gigantiska! Jag har nu delat dom i 3 och egentligen så skulle jag ha behövt dela dom igen för dom kommer nog å bli förstora om dom växer lika mycket nästa år.

I de sista två lådorna så har jag satt ner rabarber. Jag satte ner dom som små plantor i drivbänkarna först, men den ena växte till sig att den blev alldeles för stor och täckte över flera jordgubbsplantor. Så nu har den fått en egen låda, den andra rabarbern blev visst angripen av nå skadedjur och ville inte växa normalt. Hoppas den tar sig till nästa år. Den fick dela plats med några andra små plantor i den sista lådan tills jag vet vart jag skall sätta dom nästa år.

Sen planterade jag ner en lite krusbärsbuske bredvid, röda krusbär ska visst vara lite sötare så det fick det bli.

David har alltid sagt att han vill ha ett plommonträd och vi tänkte plantera ett till nästa år. Men när jag var förbi Plantagen i söndags så hade dom ett träd kvar på 70% rabatt. Då kunde jag ju inte vänta utan slog till direkt! Det heter Familjeträd och kommer visst att få 3-4 olika sorters plommon och ska ge frukt under hela sommaren, så det återstår bara och se till nästa år...

Ja det var våran Fruktträdgård det! Längtar redan till nästa sommar då man ska få se när allt blommar för fullt... det som har överlevt vill säga... hihihi.

Kram/L.