Hösten är här...

Burrrrr vilket väder vi har fått! IGEN!!... Men det bryr ju inte de här små trollen nått sig om, utan det var bara att ta på stövlar, regnrock och regnhatt för i dag ville Wilma gå och titta på lammen. Och på vägen dit så skulle det hoppas i varje liten vattenpöl som fanns, hihihi.
 

 

Och så skulle vi springa ikapp! 

Jag lade märke till det här om dagen när vi var ute å åkte lite att hösten är på intågande! Massa björkar redan har fått gula blad! Så nu är det bara å ge upp hoppet på att det kanske kommer lite mer sommarvärme och ist hoppas på en fin färgsprakande höst...

Jag älskar hösten. Det är då man kan börja tända ljus om dagarna igen, koftorna kommer fram (vilket är mitt absoluta favoritplagg! Jag kan aldrig få för många koftor!) och mysiga sockor. Teet blir mycket godare då man kan krypa upp i soffan under en pläd och slörpa i sig medans det sprakar i kaminen...

Sen är ju hösten den årstiden som gör en minst besviken, den kan bara överraska en positivt! Vintern vill man ha riktigt vit och rikligt med snö, ca 10 minus... Men när är den så?! Man blir ju jämt besviken, för antingen är den bara är gråslaskig, snölös eller svinkall!... Våren vill man ska komma tidigt, var solig och varm, en riktig försmak på vad sommaren har att erbjuda... Men den kommer alltid för sent, det blir alltid ett bakslag med snö inne i maj så massa växter tar stryk!... Sommaren då? Ja där behöver jag väl inte säga så mycket för som vanligt så väntar jag fortfarande att den skall komma!... Men så har vi hösten! Precis som vi förväntar oss att den ska vara... grå, kall, blöt å trist... Så där gör den ju oss inte besvikna! Men så en dag så kan den överaska oss med att lysa upp all sin färgprakt och värma våra frusna näsor med en härlig sol! Så kort och gott, Hösten gör en aldrig besviken!

Apropå hösten! Idag så fann vi detta i brevlådan, ett välkomstkort till Wilma!

Det är ett kort från Wilmas blivande dagmammor att dom önskar henne välkommen den 4:e september! Min lilla tjej har blivit stora tjejen och ska börja på ”dagis”!! Känns jättestor och spännande! Jag tror Wilma kommer att stortrivas där. Dom håller till i bystugan en liten bit bort och det är bara 10 barn som går där, helt perfekt! Vi har stått i kö ända sen Wilma föddes (2½ år) men nu så är det hennes tur. Egentligen så skulle hon kunna vara hemma 1 år till eftersom jag kommer å vara hemma med Max, men jag tror det kan vara bra och skoj för henne att umgås och leka lite med andra barn, det blir ju bara 15 timmar/vecka tis-tors. Jisses vad det känns som att jag kommer att få tid över! Undra vad jag och Macken ska göra om dagarna? Allt kommer ju att kännas som en baggis när jag ”bara” har ett barn att hålla reda på, hihihi.

Kram/L.