cykeltur och bakslag...

Idag så blev det premiärturen på den nya cykeln! Wilma satt så stolt på den medans jag skjutsade på med hjälp av ”hjälppinnen”. Vi tog en lite vända förbi grannens fårhagen medans Max låg och sov. Vi stanna till och hoppade in en liten sväng, direkt kom ett lamm framskuttandes och skulle knuffas, boffas och bli killad! Så söt! Det var bara den som kom fram för det är ett flaskmatat lamm. Vi vände hem för å hämta lite äppelbitar och kameran, här ska det tas ljuvliga bilder på Wilma å lammet!

När vi kom tillbaka in i hagen igen så var alla borta, vi gick lite längre fram och såg att dom gått upp i skogsdungen. Det lilla lammet syntes inte till och de andra våga inte komma fram...”Hmmm”...”jag skakar lite på påsen så kanske den kommer??”... Jo nog kom den allt! Och alla andra lamm och stora tackor i full språng!! Snabbt fick jag ställa mig som skydd för Wilma för jag blev osäker på om dom ens skulle stanna! Men allt gick bra fast ingen ville ha några äppelbitar?... ”F-n vilken stor tacka dom har!”... ”och efter mig ska den hela tiden, men inget äpple vill den ha”... Sen slog det mig att den där största bjässen som hängde efter mig inte alls var nån tacka utan deras nya BAGGE som inte alls är lika snäll som den förra som var en riktig kelgris!... Och i samma stund som jag tänkte den tanken så fick jag en fin tackling på låret... ” VA I ---------  HÅLLER DU PÅ MED!!” var min första reaktion... SMACK, en till!... ”Vart är Wilma!!”... Livrädd att hon skulle få sig en snyting hon med! Men hon stod några meter bort och gapskrattade och tycker visst att allt såg väldigt lustigt ut! Efter många knuffar från oss båda fram och tillbaka, till Wilmas stora jubel, så slutade det hela med att jag fick ta ett nacksving om baggen och driva den upp mot skogsdungen. Lite boffandes blev det där med för han vägra visst ge sig, men efter att ha tryckt upp honom vid ett träd så gav den äntligen upp och jag kunde ta mig tillbaka till Wilma och skynda mig ut med henne ur hagen. Hon var inte alls lika villig som jag å ge sig av utan gav upp ett tjut av besvikelse, men efter att snabbt förklara för henne att nu måste alla lamm sova en stund så gav hon med sig och följde med. När jag vände mig om för sista gången så stod han fortfarande kvar och slängde ett surmulet getöga på mig... ”Jag tar dig nästa gång”... såg han ut å tänka. Förbaskade kreatur till å vara envis å tjurskalligt!!!

Här kommer Wilma skuttandes och är ivrig till å få klättra in i hagen igen...

Enda bilden jag hann få på fåren, det är baggens bak ni ser...

Jag vet att dom skiljer alla Pojklamm/får och flicklamm/får när dom har blivit en viss ålder men den förra baggen gick alltid med de andra pojkarna så jag hade inte en tanke på att han skulle kunna vara med i den här hagen. Så nån mer vända in i den hagen vett sjutton om det blir, hihihi. Om jag går in där igen så kommer den antingen att hålla sig borta från mig eller ta satt och ge järnet så fort han får syn på mig... och jag vet inte om jag törs chansa... hehehe. Så några söta bilder med ett lamm blev det som ni kanske förstår inte tal om ;).

Kram/L.