Torsdagen förra veckan så tog jag med mig barnen och stack ner till Oslo, Wilma hade bara 37.7 så jag tänkte att det här ska nog gå bra, febern är på väg ner... Resan ner gick ganska så smärtfritt, vi stack vid 18.00 men var inte nere förrän vid 00.00-00.30, brukar bara ta 5-6 timmar annars. Vi åkte sent för barnens skull så dom skulle sova mycket, men Wilma var så nöjd å glad och protesterade inte en enda gång och somnade inte förrän vi 23-tiden, helt otroligt! Duktig flicka! Hihihi... De sista timmarna under färden fick jag en sån hilma gåshud, gjorde ont över hela huden och det kändes som om någon hällt salt i ögonen för de sved så förbaskat. Väl framme och det äntligen blev dags för att krypa ner i sängen så hade jag en sån gåshud och frös som en tok fast jag hade ett tjockt täcke plus min varma dunjacka över mig. På morgonen tog jag en lång het dusch innan alla vaknat, mina ögon var rödsprängda, det blev lite bättre under dagen och dag nr 2 så var det borta. Men Wilma blev sämre när vi kom ner, så hela den superfina helgen blev vi att tillbringa inne i den 15 kvm stora baracken. Inte förrän på måndagen gick hennes feber ner... lagom till att Max blev sjuk! David blev också sjuk samtidigt som Max... hög feber, gåshud, frossa, halsont och snorig. Vi hade tänkt åka hem på tisdagen eller onsdagen men Max hade sån hög feber att det var inte att tänka på så vi blev kvar tills på fredagen och åkte hem tillsammans med David. Så en hel vecka har vi setat instängda i en sketen lite barack och varit sjuka hela bunten! INTE roligt! Jag trodde jag skulle bli TOKIG! Höll på att klättra på väggarna av sjuka gnälliga barn och när väl Wilma blev frisk så var ju hon lagom rastlös! Och David jobbade hela dagarna och kom inte hem förrän vid 17-tiden, så det fanns ingen möjlighet för mig att ta ut Wilma innan det blev mörkt och syskonvagnen hade jag lämnat hemma. Som tur var så hade jag packat med massor med filmer, kritor, målarblock, böcker, duplo mm så jag kunde underhålla den lilla fröken, och filmen hon fastande för och som har gått runt runt hela veckan är Bilar 2... 
Hon ÄLSKAR den!” Bejan å Bixenmefin” Hahahaha. och så vill hon att man hela tiden ska säga vad Formel-1 bilen heter... Francesco!... för då skrattar hon högt, hahaha. fråga mig inte varför men tydligen så låter det väldigt roligt i hennes små öron... Men den börjar bli lite väl tjatig för oss andra här hemma så jag tänkte att hon kanske kan varva med Bilar 1, får väl se om det duger i morron. Tihi... Men de sista två kvällarna så pallade inte jag nå mer, Max feber hade gått ner, så jag drog med mig alla ut på stan en sväng efter att David kommit hem. Snacka om ljuvligt att få komma ut bland folk eller rättare sagt bara få komma ut å sträcka på benen och få lite luft och se annat, om så bara för en kort stund. Ja kortfattat så blev det en misärresa! Nästa gång vi åker ner, om det visar minsta täcken på nån förkylning, så kommer jag att ställa in trippen på en gång! Men men ja ja man får väl se det så att man fick ju lära sig nått utav det med!... Hoppas alla er andras vecka har varit betydligt bättre och roligare!
Kram/L.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar