Igår var jag och barnen och deras farfar ute och åkte bil, varför berättar jag i morron. Vi kommer från Falun på motorvägen in till Borlänge, när vi precis ska åka över bron vid SSAB så kommer det en lastbil upp jämsides med oss från påfarten från Islingby. Barnen sover bak och vi sitter fram och babblar, precis när lastbilen kommer upp och lägger sig jämsides smäller det till som ett pistolskott och ett kras! Vi båda hoppar till riktigt högt och jag kollar snabbt bak och ser att Wilmas ruta är sprängd i tusentalsbitar och ett storthål i mitten, barnens farfar får slänga sig bakåt och hålla emot rutan så den inte rasa ner över Wilma medans jag fort försöker komma av vägen. När vi stannat så kan vi konstatera att vi fått ett rejält stenskott av nått slag och det var en himla tur att vi hade ett solskygg uppsatt på rutan, ett sånt med sugploppar, det hade tagit emot allt glassplitter så ingenting hade kommit på Wilma. Hon vaknade av smällen men blev inte rädd utan såg bara hålet och sa ”Åååååjjj mä titta?!” Upp skruva som man blev så var det bara att fortsätta färden direkt till en verkstad, hjärtat slår ju i 100, man blir ju rädd, ledsen och förbannad. Vi hann inte alls med och kolla reg.nr. eller nått annat som kan göra att man kunde känna igen lastbilen, och han varken följde efter oss eller stannade så antingen märkte han inget eller så sket han bara i det, jag måste tro på det första alternativet...

Här kommer lite härliga bilder under en pusselstund...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar